KARIN ÅHLIN

På grund av att jag har varit väldigt stressad den senaste tiden, så har jag ätit utefter en speciell lista som jag fick av min doktor. På den stod en mängd nyttiga saker som skulle göra mig piggare. Och jag har faktiskt gjort som hon sa och ätit en jävla massa nötter, frukter och tillskott. Det finns dock en sak på listan som jag inte gjort än, och jag undrar om det är den övervägande orsaken som gör att jag inte känner mig pigg? Saken är den att jag gillar inte att dricka juice, inte på någon tidpunkt på dygnet och framför allt inte på morgonen som min doktor tycker att jag ska göra, för att får i mig näring och vitaminer direkt. Jag borde kanske börja dricka juice, nej inte kanske, jag borde verkligen börja, det har jag vetat i några år. Problemet är ju bara det att jag tycker verkligen inte att det är gott :( Får dricka med en klädnypa för näsan i så fall. Men ja, det kan ju faktiskt göra mig piggare och friskare, så från och med imorgon ska jag dricka juice! Så får vi se hur länge jag står ut sen.

Och en annan sak: helvetet borde ha en egen krets för dem som spottar ut sitt tuggummi mitt på marken, där jag sen kommer och sätter min fot. Ska ta och slå Dante en signal ikväll, närmare bestämt när det är halvtidsvila i matchen mellan Sverige och Bosnien.

Ha en trevlig lördagkväll!

att inte känna igen sig själv är bland det obehagligaste jag vet.

Igår var jag med på solosångskonsert på Dunkers, jag sjöng Walking in Memphis och Anna spelade till! :) Det gick riktigt bra, även om jag inte egentligen gillar att sjunga i RumEtt, blir lite av en bordellkänsla där inne, vet inte varför det bara blir så.
Efter konserten hade i vi stor övning med alla körer i Mariakyrkan. Det är stor konsert på söndag, Mariakyrkan fyller 600 år! Ska bli kul att vara med och sjunga :)

Idag är det i alla fall tisdag och jag har avnjöt en god sub på Subway(no shit!) på lunchen tillsammans med Jeanna och Emma. Mycket gott, sedan har skoldagen bara rullat på som vanligt. Jag har i alla fall gjort mitt val angående vilka kurser jag ska läsa till hösten. Blev Engelska C som första kurs och Matte C som utökningskurs. Och dessutom fick jag G i Grafisk Kommunikation och därför ska jag och Jeanna fira med glass imorgon! :D
På kvällen hade jag träning med mina fina tjejer på Västergård, riktigt rolig träning! Johanna kom upp och kollade lite och efter träningen gick vi en lång runda, något som har blivit en liten rutin de senaste veckorna! Riktigt skönt är det i alla fall.

Nu ska jag faktiskt gå och sova, och sedan vakna när det är helg hade jag tänkt. Fy vad skönt det hade varit egentligen. Ska nog dock fila lite på min svenskaessä innan jag somnar. Dessutom ska jag dricka varm choklad med grädde, tycker att jag förtjänar det faktiskt. Trött som fan på allt. Förstår mig verkligen inte på allt ibland.
Hoppas att ni inte mår lika fruktansvärt som jag.

Slutligen tack till mina fina vänner, speciellt Annie, Johanna och Jeanna.
Ni är guld värda.

om inte detta är kärlek, så vet i alla fall inte jag vad det är.
ni är bäst tjejer, det visade ni flera gånger om idag<3

just because she comes out strong, doesn't mean she didn't fall asleep crying, and even though she act like nothing's wrong, maybe she's just really good at lying.

vilken härlig torsdagsförmiddag jag har då, innehållande städning och annat mindre roligt.
men i eftermiddag ska jag sören i det ut och springa, min fetedag igår var inte att leka med. först lunch innehållande pizza med jeanna och emma, sedan fika på ebbas efter skolan med jeanna innehållande en stor brownie :) det får springas bort idag, ska bli gotte! gymmet är ju stängt, så det är inte ett alternativ.

blööö har inte mycket annat att skriva. ska nog ut och köra en runda med pappa idag och som sagt springa, men annars vet jag inte vad som händer. är öppen för förslag. är ju ensam hemma med pappa denna helgen eftersom mamma är i örebro och anna i värmland. jag saknar i alla fall anna, rätt tråkigt utan henne här hemma.
vill gärna ha sommarlov typ nu också.


vill tillbaka till USA!

denna kväll har jag gjort något så sällsynt som att tittat på två bra filmer med mig själv och bara tagit det lugnt.
inte ofta det händer.

mitt facebookcelibat är dessutom över nu, efter en dryg veckas uppehåll. det har varit jobbigt, men väldigt givande att leva utan facebook. jag kände faktiskt helt ärligt att jag fick mycket tid över till att göra vettiga saker och det är ju bra :)

och nu är det dessutom långhelg, lediga ända tills måndag, ska bli så skönt!
verkligen behövligt i alla fall för mig. fast jag har förvisso rätt fulla dagar ändå, mycket att göra. slappna av? det finns det inget som heter.
önskar vidare alla som ska till costa en trevlig resa med lika fint väder som vi har här hemma i helsingborg. nej skojade bara, vädret här sucks big time. idag har jag därför införskaffat ett nytt paraply med tanke på regndropparna som föll över mitt huvud och mitt lilla blåa paraply som jag trodde var helt visade sig vara totalt sönderblåst. haha!


härlig bild från från kickis 18-årsfest
erika, emma, me and kicki herself!

rygg säljes till högstbjudande
var tidigare i väldigt gott skick, nu i lite sämre men ändå dugligt
knakar och värker lite men inte så farligt

är ni intresserade så lägg ett bud,
vänliga hälsningar
Quasimodo

dag: torsdag
antal facebookfria dygn: 2,5, snart 3

och just i detta tillfälle när jag börjar känna att livet faktiskt går att genomföra utan facebook, så händer det ofattbara. jag går in och kollar min mejl, och eftersom uppdateringen från facebook sker via mejl också, ser jag till exempel vilka evenemang och grupper jag blir inbjuden till.
när jag då för en dryg halvtimme sedan öppnade upp min inkorgen möts jag av följande mejl: Jeanna Nilsson har bjudit in dig till gruppen "Vi som tycker att Anders Lundström har tomtar på loftet". Denna grupp var ett resultat av att Jeanna hade tråkigt och därmed startade hon denna grupp som är väldigt bra, läs; GÅ MED I DEN FUCKERS!
problemet är ju bara den att jag inte ska gå in på facebook på i alla fall en vecka, men när det nu kommer sådana inbjudningar så blir jag ju så jäkla sugen. för er som inte vet vad det handlar om rekommenderar jag att läsa i Helsingborgs Dagblad:
1. Opinionssidorna från måndag 26/4- debattinlägg av Annika Román Lundskog (MP)
2. Opinionssidorna från onsdag 28/4- debattinlägg av Anders Lundström (KD)
3. Min mening från fredag 30/4- insändare skriven av mig
4. Min mening från torsdag 6/5- insändarsvar från Anders Lundström (KD)

debatten som dragits igång handlar såklart om före detta musikskolans omorganisation. en debatt som började med ett kritiserande inlägg från miljöpartiets språkor följt av ett förnekande inlägg av kulturnämndens ordförande. detta inlägg ledde i sin tur till en mycket kritisk insändare av mig och idag kom ett undanslingrande svar från kulturnämndens ordförande igen.

men trots denna lilla frestelse ska jag INTE gå in på facebook, utan istället delge er lite bilder från HIF:s seger över Örebro denna kväll. det är så kul att gå till olympia och se HIF spela så bra igen, det har jag inte sett på 11 år! nu är det full fart mot SM-guld som gäller!

ni är sannerligen mina hjältar boys!
på gator röda och blå <3

dag: onsdag
antal facebookfria dygn: 1,5

jag vet inte om det är en ren inbillning, men jag känner att jag i alla fall får lite mer tid till vettiga saker genom att inte sitta vid facebook. och jag får mycket mer inspiration i vad jag ska skriva om här på bloggen, vilket gör att det kanske blir lite roligare inlägg, tycker vissa. andra tycker väl att jag som vanligt slänger ur mig mycket skit och inte kan skriva med stora bokstäver i början av varje mening. svar är, jag Kan Skriva Med Stor Bokstav I Varje Mening, men jag orkar inte, det viktigaste är väl att man förstår vad jag skriver. är det något ni inte fattar så var inte rädda för att fråga som min pappas kompis gustavsson så vist brukar säga.

idag inledde jag i alla fall min dag med att springa en halvmil medans resten av klassen hade idrott. riktigt skönt var det, även om jag är lite seg i benen fortfarande och det känns att det var några år sedan jag sprang långt senast. men det var nice. tyvärr glömde jag min klocka så jag kunde inte ta någon kilometer tid, men jag bryr väl mig inte så mycket om det än. huvudsaken är nu att mitt knä klarar av att springa längre sträckor och det gör det. dock stannade jag ju på vägen och körde bland annat korta snabba steg uppför en trappa, samt lyfte lite stockar som styrketräning. sedan valde jag att gena över en gräsplätt, vilket var det dummaste jag kunde gjort eftersom det var pissevått i gräset. men det torkade rätt snabbt som tur var.
skoldagen idag har annars inte varit mycket att hänga i julgranen, men fick en trevlig liten runda på stan med mig själv först när jag besökte min favoritaffär the body shop och sedan mötte jag emma för att sedan traska in på ett fullknökat gina tricot med en flera meter lång kassakö.

i alla fall, när jag kom hem skrev jag diversearbeten, samt ringde domare och sedan stack jag ner till mitt favoritställe gymmet och tränade i en och en halvtimme. skönt som fan var det, och jag ska berätta mer om varför träning är så skönt senare. innan jag tränade passade jag på att svänga inom netto och handla lite naturgodis till mig själv, något jag har gått och varit sugen på hela dagen.

tillbaka till varför träning är så skönt. jag ska härmed få be att presentera träningens tio budord som jag hade kunnat kalla för min livsontologi. detta är förklaringen till varför jag tränar så mycket.

1. Du ska inga andra intressen hava jämte träning
Förvisso har jag en del andra intressen, men det största intresset i mitt liv är träning och det är också det som är högsta prioritet när det gäller den lilla fritid jag har.

2. En dag utan träning är en dag utan mening
Så sant som det är sagt. Har jag inte motionerat på något sätt under en hel dag, är jag som en amerikan utan mc donalds, klar för undergång. Jag kan verkligen inte förstå människor som inte tränar, hur kan man fortfarande har förståndet kvar? Jag hade tappat mitt fullständigt. Är jag det minsta förkyld kan jag i princip inte träna och då klättrar jag på väggarna hemma, bara för att jag blir så rastlös.

3. När Du vilar tränar dina konkurrenter
Inte för att jag har så många att konkurrera med, men det är faktiskt en jäkligt bra punkt när det gäller motivationen. Jag vet många personer som bara lägger sig i soffan och käkar onyttigt när de kommer hem, och då vet jag att om jag tränar är jag i alla fall hälsosam och tar hand om mig själv. Så det är en jäkligt bra triggningspunkt.

4. Den som tycker att träning är roligt, tränar för lite
Här vill jag skicka en hälsning till Emma som tycker att jag tränar lite för mycket, jag tycker det är skitroligt att träna! Hade jag inte tyckt det var roligt att träna hade jag aldrig gjort det. Och jag tror att så länge man tyckre det är roligt så kommer man inte heller att slita ut sig. Så även om jag tränar 5 eller 6 av veckans dagar så tränar jag inte för mycket, för jag tycker fortfarande att det är roligt.

5. Träning är ett tillfälle att tävla
Visst är det. Jag har numera lagt bort tävlingen mot andra och vänt den mot mig själv, varje träningspass tävlar jag mot mig själv. Det kan gälla att springa snabbare på en kort intervall, eller få en kortare kilometertid eller lyfta tyngre vikter på gymmet. Gör man träningen till en liten tävling är det oftast lättare att vara mer motiverad inför träningen. Sen tycker jag alltid att det är kul att jämföra muskler och ha tävling i vem som kan lyfta mest med killarna på gymmet.

6. Så länge Du är seg, kan du inte bli övertränad
När jag har avverkat det i snitt fjärde träningspasset i veckan brukar jag känna mig seg. Och det är faktiskt skönt, för då vet jag också att jag inte tränar ihjäl mig. Om jag hade tränat och tränat och aldrig känt mig slut så hade ju träning förlorat sin effekt. Detta scenario kommer förhoppningsvis aldrig att hända mig, jag kommer aldrig att bli övertränad, utan kommer alltid att ha en viss seghet i min kropp. Och den segheten tycker jag om, för den påminner mig om att jag inte är övermänsklig och jag behöver vissa sådana mentala spärrar för att jag just inte ska träna ihjäl mig.

7. Det som inte dödar, det härdar
Helt riktigt. Har jag träningsvärk så tränar jag ändå. Mitt motto som jag alltid har haft är: "träningsvärk tränar man bort". Och oavsett hur mycket mjölksyran spränger i benen, hur trött man är i armarna och man känner att man har sprungit så mycket så man vill spy, så fortsätter man träna ändå eftersom det som inte dödar det härdar. Det finns nog inget som ger en så härlig känsla, en så helande känsla som ett riktigt tufft intervallpass som gör en nästintill döende. Men det som inte dödar, det härdar. Det gör oss starkare, både fysiskt och mentalt och vi inser att ingenting är omöjligt, bara mer eller mindre svårt.

8. Smärta är svaghet som lämnar din kropp
En punkt som jag lite väl ofta följer. I min värld så är smärta hos mig själv ett tecken på just svaghet, eller klenhet och jag vill inte vara det, jag vill vara stark. Därför tränar jag tills jag inte känner någon smärta längre och då lämnar svagheten min kropp. Denna punkt kan kopplas ihop med tidigare punkt, det som inte dödar det härdar, de hör sannerligen ihop med varandra. Innan var jag rädd för smärta, det är jag inte längre.

9. Många äro kallade, få äro utvalda
Det finns många potentiella följare av dessa heliga punkter, men det är bara några få som verkligen gör det. Det är vi som är riktigt fanatiska träningsmänniskor som inte klarar sig utan sin träning. Och just tanken på att jag är utvald till detta, gör ju träning ännu ett snäpp roligare.

10. Det finns många sätt att bli dålig på, men bara ett sätt att bli bra på
Det är sant det också, och det gäller all sorts träning, behöver inte vara fysiskt krävande. Men vi vet alla att det enda sättet att bli bra på något eller uppnå något, det är att träna på det. Och det är tufft i början, men när det sedan väl sitter där och man har klarat det, då är det jävligt skönt. Vill man bli vältränad räcker det inte med att träna någon enstaka gång i veckan, utan då får man göra det lite oftare, precis som man får träna andra aktiviteter ofta för att kunna bli bra på dem.

visa ord, som definitivt kommer vara med på något hörn i min idéuppsats. jag vet att jag kan låta som en sjuk människa, men jag hade verkligen dött om jag inte hade kunnat träna. och ja, jag lever väl i princip efter dessa budord, även om jag inte gör det medvetet.
men nu ska jag i alla fall växla över och skriva lite svenska, tyska och idé. sedan sova någon gång framåt två tror jag. sedan upp till skolan som vanligt imorgon, sedan ska jag till doktorn och sedan vidare till dunkers och på kvällen blir det HIF med mina fotbollstjejer! ska bli kul kul kul :) :) hoppas det inte regnar bara ;)
ha det bra allesammans! :D
god natt

i dessa experimenttider när jag valt att lägga facebook åt sidan i en dryg vecka framöver känns det som om det vore på sin plats att skriva något riktigt vettigt i bloggen. till exempel skriva om människor som betyder mycket för mig, och det hade jag därför tänkt göra nu.

jag vet inte egentligen vad dessa tankar kom ifrån, jag vet bara att de uppstod när jag tidigare idag städade mitt rum och dammade av patrik isakssons skiva "vi som aldrig landat". rent spontan satte jag i denna 6 år gamla skiva i min stereo och första spåret var låten 1985.  den låten väckte verkligen minnen från tiden när denna skiva kom ut, då var jag 13 år och började inse och se saker och ting på ett nytt sätt.

och det är väl så att när man tänker tillbaka till en tid så ser man vad man hade då men inte har nu, till exempel vänner. samtidigt inser jag hur bra de människor är som har kommit in i mitt liv de senaste åren och även de som funnits kvar där genom alla år. jag har slösat och slösar fortfarande bort löften, tid och vänskap på människor som inte är värda det, människor som inte visar samma tillbaka mot mig och människor som jag vet ändå kommer att vända och gå. men de löften jag lovat mina RIKTIGA vänner kommer jag alltid att hålla.  för att förlora en av er är som att få en kniv i hjärtat.

jag är så tacksam över att jag har de vänner jag har nu, jag hade inte kunnat ha några bättre än dem och jag har sett klart och tydligt vilka vänner som är äkta och vilka vänner som levt med så mycket skitsnack så de till slut tror på sig själva. pinsamt och patetiskt är vad det är. till sist orkar man inte själv lägga energi på att ständigt försöka förbättra och göra saker för någon, när man inte får ett skit tillbaka. men det är i alla fall slut på det nu, det är inte till någon nytta ändå. idag ska vi inte ta upp det negativa, utan jag ska istället berätta om det positiva.

jag har en liten skara vänner som jag vet alltid finns där för mig, oavsett vad det gäller. 
Emma, Daniel, Isabelle, Lina, Annie, Josse, Erika, Jeanna, Kicki.
Och den allra bästa: Johanna
Och jag vet att jag kanske aldrig har skrivit hur jag egentligen står till dessa människor, att jag mest bara nämner dem i förbifarten i mina inlägg. jag hade kunnat skriva "jag älskar er" och inte bara för att jag ska säga något, utan för att det är tre enkla ord som beskriver en hel del. men idag ska jag skriva annat.

Daniel, anledningen till att jag börjar med dig först är att det var med dig jag egentligen kopplades ihop med först av alla. som små fantasifulla barn kopplade våra mammor ihop oss och vi blev riktigt bra vänner. vi blev som syskon som växte upp tillsammans och jag har alltid sett dig lite som min storebror. vi har gått igenom många svåra saker tillsammans. vi byggde upp varandras inre  och så är det fortfarande. från vaggan till graven skulle man kunna kalla det.  men nu när jag skrev det kom jag att tänka på att det faktiskt inte var daniel jag träffade först. det var lina.
Lina, en av mina finaste vänner som jag har känt ända sedan 3 års ålder, vilket faktiskt är tidigare än daniel. du vet när jag mår bra och när jag mår dåligt, även om vi kanske inte ses så ofta längre. du bryr dig om mig och alla andra människor runt omkring dig. jag har alltid beundrat ditt sätt att tro så gott om alla människor du möter och ständigt utsråla en sådan glädje och värme. att tänka på dig och våra minnen gör mig alltid så härligt glad inombords och jag försöker att vara lite dom dig, eftersom jag beundrar dina egenskaper så otroligt mycket. jag tror att om vi inte hade känt varandra när vi var små så hade vi inte stått varandra så nära nu. jag har dig att tacka för så otroligt mycket.
Isabelle, när jag tänker tillbaka så har vi egentligen inte känt varandra så länge. vi lärde känna varandra under min tid på wieselgren. när vi väl börjat prata med varandra så kom vi snabbt varandra nära. du var och är en fantastisk vän och rätt som det var så träffades vi var och varannan dag. vi har gjort helt underbart störda och sjuka grejer tillsammans, sånt som bara ploppar upp i huvudet när vi två är tillsammans. ju mer saker vi gjorde desto bättre och närmare vänner blev vi. även om det händer att vi bråkar så löser vi det alltid, och det måste ju bevisa att vi har en stark vänskap mellan oss.
Annie, det sjuka med oss är att vi faktiskt att vi gått på samma skola i tre år utan att någonsin pratat med varandra. det var inte förrän vi började i samma kör som vi började prata med varandra och det senaste året har vi verkligen kommit varandra närmare. även om vi inte träffas ofta så har vi en speciell vänskap. när vi träffas, oavsett om det är i samband med kören eller solosången, eller om det är något annat, så har vi alltid roligt tillsammans, det är omöjligt att inte skratta i din närvaro. våra torsdagskvällar inne på knutpunkten när vi väntar på bussarna, och pratar om allt, allt, allt har verkligen gjort att vi kommit varandra närmare och vi finns för varandra och lyssnar.
Josse och Erika, jag väljer att slå ihop dessa underbart fina tjejer till, eftersom jag lärde känna dem samtidigt. det var när jag började på campeon och inte kände någon i klassen så jättebra. jag fick snabbt kontakt med dessa två underbara och härliga tjejer. de har båda ett hjärta av guld och försöker verkligen alltid att få alla i sin omgivning att må bra. om alla människor hade varit som dem hade vi inte haft några som helst problem i världen, då hade alla varit lyckliga och glada. det är två tjejer som alltid bemöter mig med ett leende på läpparna när jag kommer till skolan på morgonen, och vad kan vara bättre att börja dagen med om inte det?
Kicki, vi började umgås "på riktigt" under början av tvåan. en tjej som alltid kommer med bra idéer och alltid har ett kort med i leken. vi har gått igenom svåra perioder tillsammans och ett tag var du den enda som verkligen förstod hur jag kände och det underlättade så mycket för mig att kunna prata med dig då.
Emma och Jeanna, får också komma in i bilden tillsammans. dessa underbart fina människor kom snabbt in i bilden under denna vårterminen, så snabbt att jag egentligen inte vet när. men jag tror att det måste vara i samband med FN-rollspelet i Malmö, ett intresse som vi sannerligen delar. nu har ni blivit de som betyder absolut mest för mig i skolan, för tillsammans med er blir skolan aldrig tråkig. ni betyder verkligen otroligt mycket för mig, vilket jag hoppas att ni vet om. ni är två tjejer som har båda fötterna på jorden och hjärtan fyllda av så mycket kärlek som ingen annan har. ni är två av mina närmsta som jag inte vill förlora för allt här i världen. ni betyder så otroligt mycket för mig. vi har samma humor och jag har aldrig tråkigt när jag är med er. även om vi inte har känt varandra länge så har vi redan en massa sjuka minnen och händelser som vi kan titta tillbaka på och skratta åt. ni är två kloka tjejer som jag är oerhört glad och tacksam över att ha i min närhet varje dag.
Johanna, nu kommer jag in på den allra svåraste här. i mitten av allt detta skulle hon ha kommit, men eftersom hon är min allra bästa vän så tycker jag inte att jag bör skriva henne mitt i. hon är värd allt, äh alltså jag finner inte ord. vi har gjort så mycket tillsammans och vi har ändå inte känt varandra så länge, sedan vi var 8 eller 9 typ. men under den resans gång har vi varit med om så otroligt mycket, både tillsammans med fotbollslaget och bara du och jag själva. av henne har jag lärt mig vad en bra vän är, en bra vän är så som hon är. och även om det nu kan gå lite tid mellan gångerna vi ses, vet vi båda om att vi alltid kommer att stå hand i hand. ja vad ska jag säga, min bästa vän, min andra halva, mitt hjärta och min styrka. du sammanfattar allt här ovanför, du har allt, allt, allt! vi tänker likadant, vi klär oss ofta likadant(joggingbyxornas skyddshelgon no 1 and 2) och är lika inuti, en del skulle kalla det soulmates. du kommer med bra råd till mig och jag kommer med bra råd till dig, vi hjälper varandra ur svåra situationer. vi vågar vara ärliga mot varandra och säga hur vi tänker, känner och tycker. vänskap är ärlighet och tillit. det är väl ungefär så jag kan beskriva oss. nu och för all framtid.

sammanfattningsvis : jag älskar er verkligen, allihop

måndag och det enda positiva jag har att se fram emot är att det ändå snart är helg igen. fan vilket roligt liv jag har just nu. min cykel är borta and it sucks! jag behöver en ny cykel, men alla jag lyckas hitta på blocket är redan sålda när jag väl når fram. sug dase. just nu vill jag typ gå fyra månader bakåt i tiden och vara i USA igen med mina fina luciatjejer, skitsamma om det var vinter och kallt. vill bort härifrån överhuvudtaget. fan, dom kunde snott min mobil eller vad som helst, men inte min cykel. nu måste jag trängas i en äckligt överfull buss på morgonen, när jag hellre hade kunnat cykla ner och känna den friska morgonluften istället.

jag är trött som en gnu.
och därför ska jag nu till min själsliga tillflykt= gymmet.
ska bli jävligt skönt

hatar att sakna